Igår fick ankällingarna ett välbehövligt första möte med badbaljan. För små ankor är som smågrisar! Jag bar in dem i kattburen till badrummet och försökte sätta ner en liten anka i baljan men huuuuu vad läskigt! Den sprang och skrek och brorsan som fick prova efter honom skrek lika högt. Men jag satte mig där och betraktade dem i godan ro och deras nyfikenhet var större än skräcken för vattnet. Till slut hade alla sex ällingarna samlat mod och de plaskade och flaxade med sina små vingstumpar, silade vattnet genom näbbens lameller och hade bara så roligt! Vad jag njöt av denna glädjestund. Deras platta fötter plaskade mot badrumsgolvet när de sprang runt baljan och det var verkligen dagens höjdpunkt, säkert för oss alla sju!
En trappa upp blandades kycklingpip med surret från vändarmotorn och fläktarna från äggkläckarna. I den ena låg ankäggen med någon dag kvar till vändarstopp, i den andra pep det i högan sky från nykläckta lohman och silkeskycklingar. Vilken rikedom! Nytt liv, en födslokamp och så detta segerläte i sökandet efter mor och syskon. Vartefter de torkat lyfte jag över dem i hamsterburen på bordet bredvid, där alla de andra kycklingarna var. Nu finns här småpipare av flera sorter och nu saknar jag bara en sak......vårsolen!
fredag 27 februari 2009
torsdag 26 februari 2009
Ute är det vinter.
(Och som vanligt så är det inte tuppen på bilden som har skrivit inlägget. Han hette Tuppson och var islandstupp)
Början till någonting nytt.

Foto: www.fotoakuten.se
Ett frö är satt. En ny förening har bildats och du är välkommen att vara med! Vi träffades den 24:e februari 2009 på Cafét i Österbymo, kl 17.00, där vi hade vårt första möte och föreningen officiellt bildades.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)